slut om Quick och Kwast

Under de år som jag samlade uppgifter om Den Förfärlige Sätermannen blev det också en och annan diktstrof i mina anteckningar. Här följer tre prov på medelmåttig diktkonst:

                                                 Soppa på en spik

                 Nu är att berätta huru     Quicken och hans guru
     med Kwasten och hans dräng     detta gamla Sätergång
                 drar ut på nya äventyr     De traskar på en lappländsk myr
De spanar bland de norska fjällen    De stannar till på vissa ställen
                I Daloms djupa skogar    de gräver, sållar, siktar, knogar
Ej finns en sjö, ett berg, en strand     på vägen upp mot Härnösand
          där ej ett lik kan vara gömt     Dessvärre, platsen den har Quicken glömt

                                           Kan vara här    kan vara där
                                           kan vara si        kan vara så
                                           kan vara en       kan vara två...
                                           -är det kanske någonting jag drömt?

Nej, ack nej, säger kloka gurun då. Det här är ingenting som du har hittat på!
I pannans lober finns en defekt som gör dig med ett monster släkt
Och - som kommit fram i terapin - din fader var ett svin!
Här har vi nu ett fall    som skall
på nytt bekräfta teorin!

                                      Så traskar de    Så vaskar de
                                       så samlar de    så svamlar de
                                       så hjälps dom åt att informera
                                       och Quicken minns alltmer och mera

                      en vacker dag är soppan redd
                      och färdig att servera!

                 - - -
Stämningsbild vid sjön Valsan, nära Falun, sommaren 1998

Här kommer en skara med spadar och spett
Har ni sett! Har ni sett!
I spetsen går Quicken och prkar som kung Karl i Poltava:
Hier sku ni grava!

     Och man gräver sig ner
     genom matjord och ler
    genom stenbunden mo
    Vad tänker man finna måntro?

Jo, Quicken har sagt
att här han lagt
efter styckning och slakt
som på en offersten
en hög med armar och ben

          -Men här finns ju ingenting kvar!
          - Ja, då kanske var det inte just här som det var,,,


Nå, hur som helst säger Kwast,
vi måste slå fast
och tro på hans ord
att här är det frågan om mord!
På Lundgrens fäbod
fann vi rester av blod!

På Tingsrättens bord
vi ställer en kruka med jord
med någonting likartat i.
Så får det bli!

           Och rätten förstår
           att saken är svår
           och doman förslår:
           Vi dömer väl lika också i år!
            Nu går vi ut och äter
            Quicken skickar vi tillbaka till Säter

             Maten
             skriver vi som vanligt på staten

Och Borgström, advokat Claes Borgström, han flinar han med:
-Snart kommer ett positivt kontobesked!

- - -
           DEN RÄTTRÅDIGE CYKLISTEN

Han åkte ut från Jokkmokk på fredag klockan tre
Han tog en kvinnlig cykel med styret lätt på sne

Och växeln den var trasig och ringen den var platt
Han cykla hela dagen och sen så blev det natt

Då la han sej att vila uti ett videsnår
men kunde inte sova, ty myggen var för svår

Han cykla in till Porjus och köpte sej en dolk
Sen gick han runt i staden och spanade på folk

Han såg en gammal kompis han aldrig sett förut
och nu så fick han sällskap på VÄGEN VÄSTERUT

På färden upp mot fjällen han gnola på en jojk
och hoppades att finna en lagom liten pojk

Men när han kom till Appo han hoppa av sin hoj
och sade till sin kompis, att nu ska vi ha skoj!

Han såg ett tält i skogen vid stranden av en sjö
och skrek till dom som låg där: Bered er på att dö!

Han tog den långa kniven och hackade och skar
och gjorde hål i folket som inni tältet var

Sen vände han sin cykel och åkte hem med den
Ty den som stjäl en cykel kommer ej till himmelen!
Nej, hej!
- - -
Härmed avslutar jag inläggen om Thomas Quick och Christer van der Kwast Print This Post