Brev till Andreas, Olles kamrat i Härnösand:

Brev till Andreas, Olles kamrat i Härnösand:

Andreas! Jag vet inte vad jag ska ta mej till!

Tiden går. Olle försvinner alltmer i glömskan.

I USA blev det ett våldsamt rabalder när polisen sköt en 18-årig pojke.

När 18-årige Olle Högbom försvinner i sin skolstad, blir det knappt mer än en notis i tidningen. X)

 

Men allmänheten godtar polismästarens käcka förklaring:

-Berusad Olle Högbom har dränkt sej i Selångersån, frivilligt eller av våda!

• ( inlaga till J O )
  -Eller också har han dragit. Skoltrött. Kommer väl hem när han blir hungrig…”
   
  Det fanns vittnesuppgift om bråk och skrik på Floragatan – vid en tidpunkt när Olle kan ha uppehållit sig där – och där vi senare hittade Olle glasögon och cykelnyckel.
  Dessa uppgifter antecknades, diariefördes, men utreddes inte.
   
  Jag återger vad Kerstin, Olles mor, skriver i en inlaga:
  -Det verkar som om polisen inte vill veta vad som hänt Olle…”
  Vad kan vi göra nu, Andreas? Har du något förslag…
   
  Hälsningar, Ruben
   
      X) Här har jag fel!
          PRESSEN har – utan undantag – på ett korrekt och engagerat sätt redovisat allt som föreligger i      
          Olles utredning.
          Men tröttnat. Och tystnat
                                                         . /.