ÖVERSTE BERGGREN:
Referat av tal till Kungl.Norrlands Artilleriregemente
efter Vintermanöver 1950: ( utdrag )
…Att vara frisk är beroende av viljan!
Vill man vara frisk
Är det ingen risk Att man blir sjuk!
Jag är femtiofem år.
Och infekterad! Men behöver för den skull inte intaga sängen
Utan kan vara uppe Och ute in terrängen!
-
-
Ur Tal till Norrlands artillerister vid
hemförlovning 1950:
Hästens roll och
uppgift inom Artilleriet ifrågasätts alltmer. Många menar att HÄSTEN inte
längre har någon plats inom vårt försvar. Många menar att det hästanspända artilleriet inte
är funktionsdugligt. Ingen uppfattning kan vara farligare och felaktigare!
Vad händer när vi i
ett krigsläge avskärs från förbindelserna utifrån? Vi får inte olja, ingen bensin. Då står vi där
med våra motorer! Kanonerna kommer inte att kunna förflyttas till utsedda
batteriplatser. Våra haubitsar kommer inte att kunna aktiveras vid fronterna.
Underhållssystemet fungerar inte. Den utrustning som behövs för fältoperationer
blir liggande i förråden. Soldaten kommer att uppleva en smärtsam brist på mat
och andra förnödenheter och kan inte fullfölja sina stridande uppgifter. Vårt
försvarsuppdrag kan inte utföras!
Då är vi beroende av våra hästar! Det svenska
skogsbruket, det svenska jordbruket, är på samma sätt beroende av HÄSTEN! Inom
alla sektorer i vårt samhälle har hästen sin plats, sin uppgift.
Sverige, och framför
allt Norrland, behöver hästkarlar. Det är en hederssak för A4 att utbilda goda
hästkarlar. Det är med största tillfredsställelse jag konstaterar, att den
årsklass som nu rycker ut HAR UTBILDATS TILL GODA HÄSTKARLAR! Jag är stolt över
er, framför allt över Er, spannkuskar och stångryttare, som på ett så
utomordentligt sätt tillägnat er undervisning och träning, och för den respekt
och vänskap som ni visar vår bäste vän i krig och i fred: HÄSTEN!
Jag önskar jag kunde säga
att samtliga enheter inom vårt regemente på ett förtjänstfullt sätt skött sina
uppgifter. Jag önskar jag kunde säga att samtliga batterier iakttagit den
ordning, och den disciplin, som förväntats. Men det vore i strid mot mina
principer att ge erkännande och beröm till någon enhet som inte förtjänar
detta. Samtidigt som jag uttalar min tillfredsställelse över regementet i
stort, kan jag inte undgå att nämna SIGNALBATTERIET som sorgligt nog drar ner
det höga betyg som regementet och årsklassen i övrigt förtjänar. Femte batteriet, och då i synnerhet andra
tropp, har icke visat den mognad som jag förväntar av soldater i fält. Det finns individer i denna tropp som tror
att krigsmakten är en lekskola. Jag har därför beslutat, att femte batteriets
andra tropp tills vidare kvarligger i kasern. Under en veckas tid kommer signalisterna
att kommenderas till intensiv tjänstgöring i stallarna. Rykt, utgödsling och
hovkratsning står på programmet. Signalisterna skall lära sig respektera vår
vän och arbetskamrat: HÄSTEN!
ÖVRIGA: GIV AKT!
Härmed hemförlovar jag ÅRSKLASSEN! Lediga! Höger vänster om, MARSCH!
37-bom
